jag kunde se mörkret i tunneln Erfor sedan en nära-livet upplevelse i årstaberg Jag kunde se mig själv utifrån, underifrån Mina fotsulor trycktes mot perrongens plattor Där stod jag men jag var inte redo att leva än Snart var jag åter tillbaks i min kropp
Kategori: Poesi
Var dag
det flimrarframför dina ögon vad lider du avfrågar tiggaren vad har du för sjukdomundrar barnet din tystnad är sorgsendina ögon blanka i det bleka ljusets dvalai tunnelbaneväntanstirrar tusen gamnackarrakt fram men ingenstans Du undrar själv ibland skyltarna förtäljer tekniskt feltusen surikaterletar efter strålkastarljusi den mörka tunneln
Jag grävde en grop
Jag visste inte var jag skulle ta vägen så jag grävde en grop där jag stod Nu står jag kvar på samma position djupare än någonsin förr Ingen där ovan kan längre förstå Men om du ramlar ner hit kan också du se min verklighet inse hur ingen där ovan går med lika jordiga händer …
Big bang
I begynnelsen uppfannGud sig självsedan dog hannär han lekte medtändstickorna
Förtröst
Gråt inte mer se på mig min bröstkorg är öppen bara för dig Kliv in rota dig starkt som ett träd lägg dig där
Mikrokosmos!
Jag ville skrivaville att det skulle bli en diktDu vet, en vanlig dikt med ord och formerFormer som fångar associationer i ditt medvetande och gör att dessa raders tvådimensionellavarande kliver rakt över det logiska, fysiska, tredimensionella och bildar tankar, bilder, förnimmelseroch kanske rent av får ditt endokrina system att öka perceptionsförmågan; du kanske inte ens…