N\u00e4r det g\u00e4ller den fysiska materians grundl\u00e4ggande struktur finns det generellt sett tv\u00e5 l\u00e4ror att skilja p\u00e5 i antiken: Atoml\u00e4ran och elementl\u00e4ran. Av dessa blev den sistn\u00e4mna under denna period den klart dominerande.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
Till den f\u00f6rstn\u00e4mnda brukar Demokritos tillskrivas. Han levde kring 460-370 f.kr. och s\u00e4gs ha varit elev till en man vid namn Leukippos. <\/p>\n\n\n\n
Demokritos s\u00f6ker inte alltings\u00a0arche<\/em>, dess ursprung. Han menar att b\u00e5de v\u00e4rlden och tiden \u00e4r o\u00e4ndlig och just d\u00e4rf\u00f6r kan ingenting n\u00e5gonsin ha uppst\u00e5tt; det har alltid funnits eller snarare; den m\u00e4ngd materia som finns i v\u00e5rt universum \u00e4r alltid densamma.\u00a0<\/p>\n\n\n\n V\u00e4rlden och allt som finns i den best\u00e5r n\u00e4mligen av ytterst sm\u00e5 osynliga och kompakta byggstenar. Var och en av dessa \u00e4r s\u00e5 t\u00e4ta att de \u00e4r om\u00f6jliga att klyva. Demokritos kallar dessa byggstenar f\u00f6r atomer efter grekiskans\u00a0atomos<\/em>\u00a0som betyder \u201codelbar\u201d.\u00a0<\/p>\n\n\n\n Genom att stora m\u00e4ngder av atomer s\u00e4tts samman bildas de materiella ting av vilken v\u00e4rlden \u00e4r uppbyggd. Atomerna sv\u00e4var omkring i ett tomrum d\u00e4r de antingen inte m\u00f6ts alls, de sv\u00e4var bara f\u00f6rbi, eller s\u00e5 kolliderar dem och studsar fr\u00e5n varann. Eller s\u00e5 \u201cfastnar\u201d de och hakar tag i varann. <\/p>\n\n\n\n Den v\u00e4rld vi lever i \u00e4r uppkommen ur en s\u00e5dan kollision av atomer. Men v\u00e4rldar skapas och g\u00e5r \u00e4ven under. Och det finns ett o\u00e4ndligt antal v\u00e4rldar, m\u00e5nga fler \u00e4n bara v\u00e5r. En senantik tolkare av Demokritos beskriver hans uppfattning s\u00e5 h\u00e4r:\u00a0<\/p>\n\n\n\n \u201c\u2026 en del av dessa saknar sol och m\u00e5ne, andra har solar och m\u00e5nar som \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n v\u00e5ra, \u00e5terigen andra har fler \u00e4n en. Dessa v\u00e4rldar befinner sig p\u00e5 olika avst\u00e5nd\u2026 en del blomstrar, andra tacklar av. P\u00e5 ett st\u00e4lle uppst\u00e5r en v\u00e4rld, p\u00e5 ett annat g\u00e5r en under. V\u00e4rldarna kolliderar och kollapsar.<\/em>\u201d <\/p>\n\n\n\n Ingenting sker dock med en slump. Allting har en n\u00f6dv\u00e4ndighet,\u00a0ananke. Allt \u00e4r best\u00e4mt utifr\u00e5n de lagar som g\u00e4ller f\u00f6r kroppar i r\u00f6relse. Samtidigt \u00e4r kosmos livl\u00f6st. Tingens p\u00e5verkan \u00e4r mekanisk och det finns ingen gudsvilja bakom detta.\u00a0<\/p>\n\n\n\n B\u00e5de m\u00e4nniska och sj\u00e4l best\u00e5r av atomer. Det sv\u00e5ra f\u00f6r Demokritos var att p\u00e5 detta s\u00e4tt f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rklara m\u00e4nniskans medvetande. En f\u00f6rklaring som gavs var att sj\u00e4lens atomer var speciella. De fanns i luften, andades in och stannade i m\u00e4nniskokroppen s\u00e5 l\u00e4nge m\u00e4nniskan levde. D\u00e5 kroppen d\u00f6r upph\u00f6r andningen. D\u00e4rmed l\u00e4mnar sj\u00e4lsatomerna kroppen eftersom det inte l\u00e4ngre \u201cfinns n\u00e5got tryck som h\u00e5ller de kvar\u201d. <\/p>\n\n\n\n Demokritos tankar kan nog i stort accepteras och uppfattas som relativt korrekta och logiska i v\u00e5r v\u00e4sterl\u00e4ndska nutid. I synnerhet f\u00f6r ateister. <\/p>\n\n\n\n Och f\u00f6rutom atoml\u00e4ran hade han en syn p\u00e5 samh\u00e4llet som m\u00e5nga skulle h\u00e5lla med om idag: <\/p>\n\n\n\n \u201cFattigdom under folkv\u00e4lde \u00e4r att f\u00f6redra framf\u00f6r det s\u00e5 kallade v\u00e4lst\u00e5ndet hos furstar, lika mycket som frihet framf\u00f6r slaveri<\/em>\u201d <\/p>\n\n\n\n Ur \u201cMikros diakosmos\u201d, Den lilla v\u00e4rldsordningen. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" N\u00e4r det g\u00e4ller den fysiska materians grundl\u00e4ggande struktur finns det generellt sett tv\u00e5 l\u00e4ror att skilja p\u00e5 i antiken: Atoml\u00e4ran och elementl\u00e4ran. Av dessa blev den sistn\u00e4mna under denna period den klart dominerande.\u00a0 Till den f\u00f6rstn\u00e4mnda brukar Demokritos tillskrivas. Han levde kring 460-370 f.kr. och s\u00e4gs ha varit elev till en man vid namn Leukippos. …<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":122,"menu_order":3,"comment_status":"open","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-134","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/carlaberatio.com\/aberatismnytt\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/134","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/carlaberatio.com\/aberatismnytt\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/carlaberatio.com\/aberatismnytt\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/carlaberatio.com\/aberatismnytt\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/carlaberatio.com\/aberatismnytt\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=134"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/carlaberatio.com\/aberatismnytt\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/134\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":145,"href":"https:\/\/carlaberatio.com\/aberatismnytt\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/134\/revisions\/145"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/carlaberatio.com\/aberatismnytt\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/122"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/carlaberatio.com\/aberatismnytt\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=134"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}